Min stressnivå var hög vilket också speglade Django. Han blev otrygg efter det länge varit mycket bråk. Jag lät Django flytta på prov för att det var det enda rätta i stunden.
Django behövde en lugn och trygg miljö vilket han också fick. Vilket jag är evigt tacksam för. Jag fick hjälp när det behövdes som mest.
Men mitt i allt så börjar jag må bättre och mina tankar klarare. Jag har hunnit flytta även om tillfälligt hos mina föräldrar. Den miljön som gjorde Django otrygg finns inte längre kvar.
Jag är inte beredd att ge upp det jag och Django haft. Vi har varit ett grymt team i 2.5 år. Det kommer bli kämpigt men Django är värd att kämpa för. ❤️
Min familj kommer ställa upp och hjälpa till och Djangos tidigare dagmatte tar gärna emot Django igen. På sikt måste jag leta nytt arbete där Django får följa med.
Men det kommer lösa sig, min kärlek till Django kommer göra att vi klarar det här tillsammans❤️
Idag hämtade jag Django, förstår att dom som haft Django är besvikna över att han inte fick stanna men jag måste följa mitt hjärta...
Vi har varit i skogen och promenerat, lekt och gosat. Sitter nu och dricker kaffe och Django sitter i mitt knä. Som jag saknat min terrier.❤️
Rödgråten av lycka i solen🌺
Idag ska vi bara ta det lugnt tillsammans och ta promenader. Vi båda behöver komma in i det nya och hitta tillbaka till det fantastiska team vi en gång varit❤️
Jag har bestämt att framöver lägger vi tävlingsskorna på hyllan, nu ska vi fokusera på att träna för skojs skull. Börja spåra igen och kanske ta En kurs i nosework.
Oavsett så känner jag att jag har valt det rätta beslutet.
En annan sak som är glädjande är att jag ska gå på bedömningssamtal på stressmottagningen så ev kommer jag kunna få behandling där för min stress, kanske hjälp att styra min rastlöshet och bromsproblem😆🏎💨
Jag känner mig lyckligare än på länge och känner hopp inför framtiden. Allt kommer ordna sig❤️
0 kommentar(er)
